Bevarande och återskapande av
kulturmiljön

För oss är det viktigt att värna om den gamla kulturmiljön som formats under århundraden av våra hårt arbetande förfäder. Betesängar, slåtterängar, små flikiga åkrar, stenmurar, skogsbeten, är inte bara vackra för ögat och själen utan är också en del av vårt kulturarv och historia.

Vårt mål är att återskapa det jordbrukslandskap som fanns i Tolarp före jordbrukets modernisering.

Sedan långt tillbaka har det funnits slåtterängar på Tolarp, där man slagit ängagräset med lie för att bärga som vinterfoder till kreaturen. Jorden i dessa är kvävefattig vilket gynnade en riklig ängsflora.

Betesdjuren var på denna tid för det mesta hänvisade till skogen eller till naturbeten som inte var så feta men som erbjöd en varierad meny av örter och gräs.

Under 70- och 80-talets planteringsvåg planterades många av Tolarps slåtterängar, naturbeten och även åkrar igen med granskog, med hjälp av bidrag från skogsvårdsstyrelsen. (Enligt skogsvårdslagen som kom 1979 skulle icke produktivmark planteras sk 5§3skogar.)

Nu får dock granen åter ge vika. Averkning av skogen, riseldning och fagning har gjort det möjligt för lien att åter vina under ekarna i forna slåtterängar och för klövar att åter trampa i de gamla betesängarna.